Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.

 Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.

Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn.

The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo.

The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover identification signs, based on the categories outer, inner, and activities.

The conclusion is that the book utilizes antitheses to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; imitatio to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; topos to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; repetition to continuously confirm that Mamma Moo is a child; entymem to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.