Värdet av ett konstverk på auktionsmarknaden kan bestämmas av ett antal faktorer såsom marknad, trender, smak mm. Även begreppen aura och konstnärens kanonisering kan spela en stor roll för värdet. Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i hur aura och kanonisering kan påverka värdet av konst. Det är troligt att det inte finns någon tidigare forskning i större utsträckning som har inriktat sig på detta specifika problem.

Tillvägagångssättet är att uppsatsen inleds med en genomgång av begreppen aura och kanonisering samt en kort analys av hur konstvärdering går till i praktiken. Därefter analyseras tre verk, som har sålts till ett lågt pris på kvalitetsauktion i Stockholm, med avseende på konstnärens kanonisering och verkets aura för att försöka utröna hur detta har påverkat värderingen.

De tre verken är Carl Johansson, Strandlandskap i aftonljus, Dirck van Baburen (hans efterföljare) Dryckesbroder samt Edv. Stengel, Hamnbild i månsken.

Kanon har här definierats som en "kändislista" över väl etablerade konstnärer. Den klassiska kanon bygger på tanken att kvaliteten hos konst objektivt kan bestämmas. Det finns emellertid ett högst subjektivt element i konsten som kan beskrivas som verkets aura. Denna kan beskrivas som det element som finns i ett original men inte i en kopia, dess historia, slitage mm. Till detta hör även konstnärens uttryck av något sinnligt och estetiskt som förmedlar en upplevelse när man betraktar verket.

Slutsatsen är att de tre analyserade verken med låg aura och låg kanonisering har sålts till ett förhållandevis lågt pris. Ett av de analyserade verken hade en kanoniserad konstnär (Carl Johansson) men det räckte inte till för att ge en högre värdering.