Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.

Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.

Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.