Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för naturvetenskap på sina hemsidor. I ett andra steg tittade vi närmare på materialet i nämnda sektion och bedömde att de behandlade naturvetenskap med ett forskningsperspektiv, vilket var ett krav vi hade. Analys och diskussion grundar vi på våra intervjuer, samt en kombination av två teorier. McQuail (2005) beskriver grundläggande hur ekonomiska och normativa faktorer formar journalistiken medan Shoemaker och Reese (1996) presenterar en modell för påverkan på medias innehåll med fem påverkansnivåer: individ-, medierutin-, organisations-, extramediär och ideologisk nivå. De påverkansfaktorer som framträder tydligast är att de individuellt normativa ambitionerna motiverar rapporteringen, att ekonomiska faktorer begränsar den och att läsarna har stor inverkan på resonemangen inom redaktionen. Intervjupersonerna bedömer mot olika bakgrund att fördelarna med att integrera rapporteringen överlag är större än fördelarna med att ha separata sektioner. Reportrarnas personliga intressen är en tillgång, när beslutsfattarna upplever att resursbegränsningar försvårar möjligheten att ha specialreportrar. Vi kan konstatera att området vetenskapsrapportering i morgonpress verkar vara outvecklat och sakna en stabil struktur. Det är därför troligt att det finns en stor variation i den naturvetenskapliga rapporteringen bland Sveriges tidningar.