Denna uppsats syftar till att fördjupa förståelsen för unga mäns upplevelser av etnisk profilering i de svenska förorterna och hur dessa erfarenheter påverkade dem. Den vanligaste bilden av en förort är att de är invandrartäta områden som präglas av organiserad brottslighet och stökiga ungdomar. Ordningsmakten har under en längre tid implementerat riktade insatser i dessa områden för att bekämpa eventuell organiserad brottslighet, vilket har resulterat i fler spänningar mellan ordningsmakten och ungdomar med annan etnisk härkomst än svenskar. Därigenom utforskades ordningsmaktens närvaro i relation till etnicitet och maktstrukturer. För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra unga män, mellan 18 och 24 år, från olika förorter i Sverige angående deras egna erfarenheter av bemötande från ordningsmakten. Studiens empiriska material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, med användning av teorier som territoriell stigmatisering och stämplingsteorin. Resultatet visade på att de unga männen har liknande erfarenheter av spänningar med polis i form av obefogade och frekventa poliskontroller. Samtliga ungdomar beskrev inslag av rasism i polisens bemötande i form av etnisk profilering eller rasistiska uttryck. Likaså berättade ungdomarna att polisen ofta misstänker dem för brottslig aktivitet på grund av deras bostadsort och närvaro i området. 

This study aims to deepen the understanding of young men's experiences of ethnic profiling in the Swedish suburbs and how these experiences affected them. The most common image of a suburb is that they are immigrant-dense areas characterized by organized crimes and disruptive youth. Law enforcement has implemented targeted interventions in these areas for a long time to combat possible organized crimes which has resulted in more tensions between law enforcement and youth with different ethnic backgrounds than Swedes. Thereby, the presence of law enforcement was explored about ethnicity and power structures. To fulfill the purpose of the study and answer the research question, semi-structured interviews were conducted with four young men, aged between 18 and 24, from various suburbs in Sweden regarding their own experiences of encounters with law enforcement. The empirical data of the study was analyzed through a qualitative content analysis, utilizing theories such as territorial stigmatization and labeling theory. The results indicated that the young men had similar experiences of tensions with the police in the form of unjustified and frequent police stops. All the young men described elements of racism in the police's treatment, in the form of ethnic profiling or racist remarks. Similarly, the young men recounted that the police often suspected them of criminal activities due to their place of residence and presence in the suburb.