I vår text har vi utforskat lyhördheten hos fritidshemslärare gentemot elevernas intressen och utrymmet för deras fria lek i planeringen. Under arbetets gång har vi haft möjlighet att reflektera över och analysera olika synvinklar och perspektiv till vår uppsats. Denna process har hjälpt oss att fördjupa oss i hur vi kan ta vara på elevernas intressen och behov i våra planeringar. Vi har känt en viss sorg över att vi brustit i vår lyhördhet gentemot eleverna, men genom att skriva essän har vi börjat tänka klokt och reflektera över vår egen roll i att stötta eleverna i den fria leken och vara lyhörda inför dem. De frågor vi har utforskat inkluderar hur vi kan vara lyhörda för elevernas intressen samtidigt som vi erbjuder strukturerade aktiviteter och hur vår brist på lyhördhet påverkar leken. Genomgående i vår essä har vi diskuterat hur vi kan bli bättre på att vara lyhörda i våra planeringar och göra eleverna delaktiga i aktiviteterna, samtidigt som vi navigerar mellan att vara lyhörda och strukturerade. Vår slutsats är att det är av yttersta vikt att eleverna får gehör för sina åsikter och att vi pedagoger tar vara på deras intressen och behov. Vi betonar också vikten av att skapa en balans mellan det styrda och det fria på fritids. Genom att vara lyhörda för barnens önskemål och intressen, skapa en trygg och inkluderande miljö, bygga starka relationer med eleverna och främja deras delaktighet kan vi som pedagoger bidra till en meningsfull och givande fritidsverksamhet. Genom självreflektion och frågeställande har vi identifierat områden för professionell utveckling inom fritidshemmet för att bli de bästa fritidshemslärarna.

The purpose of this essay has been to examine the responsiveness of us educators to students' interests and the space for students' free play in planning. During the weeks we have written our essay, we have had time to reflect, reason, think, analyze, and consider different perspectives on our essay. These opportunities have helped us deepen our work in how we address students' interests and needs in our planning. Based on our narratives, we can feel a certain sadness that we have failed in our responsiveness to the students. Through writing the essay, it has resulted in us beginning to think wisely and reflect on our own role in how we can support students in free play and how we can be responsive to our students. The questions we have investigated:How can we be responsive to students' interests while offering structured activities? How does our planning of activities affect students' participation, and how do we navigate between being responsive and structured? Does our lack of responsiveness stand in the way of play? What has permeated our entire essay is how we can become responsive to our students in our planning and how we can involve students in our planning of activities and how we navigate between being responsive and structured. The answer is that it is incredibly important that students are heard and that we educators address students' interests and needs. Ultimately, it is important to strike a balance between the guided and the free in leisure time activities. By being responsive to children's wishes and interests, creating a safe and inclusive environment, building strong relationships with students, and promoting their participation, we as educators can contribute to meaningful and rewarding after-school activities. Play is an important part of learning, and by allowing children to play freely and explore their interests, we can promote their development and well-being. A balance between the guided and the free is the key to successful after-school activities where all children feel seen, included, and safe. By reflecting and asking questions of ourselves and investigating our role as educators, it has helped us identify how we can improve our professional role within leisure time and become the best leisure center teachers.