Creativity is seen as a vital economic resource in our time. This study investigates the beginnings of this idea by analyzing how the Personnel Administrative Council (PA‐council), a Swedish psychological research institute, launched a discourse of creativity in the 1970s. By way of a discourse analysis of educational material for fostering creativity in the workplace I show how the PA-council aimed to transform the worker, the organization and the idea of economic value. While previous research has pointed to how creativity was important in the formation of the idea of human capital and the so-called knowledge- and information economy, this study deepens this understanding by showing how the PA-council conceptualized the inner life as a source of value. The PA-council positioned their network-model for the creative organization against the firm of the Fordist variety and criticized its lack of "humanity", flexibility and innovation. This finding complicates previous research of the "humanization" of working life as the result of countercultures and radical critique. This discursive struggle was set in the theatre of the important questions of their time, including a struggling economy in the wake of the oil shock, debates about economic democracy and strike waves that criticized Taylorism and the alienation of work. 

Kreativitet betraktas idag som en viktig ekonomisk resurs. Denna studie undersöker grunderna till denna idé genom att analysea hur det Personaladministrativa rådet(PA-rådet), ett arbetspsykologiskt forskningsinstitut, lanserade en kreativitetsdiskurs under 1970-talet. Genom en diskursanalys av utbildningsmaterial och manualer som syftade att öka kreativiteten i arbetslivet visar jag hur PA-rådet ämnade omvandla arbetaren, organisationen och idéer om ekonomiskt värde. Tidigare forskning har pekat på hur kreativitet var viktigt i den diskursiva konstruktionen av humankapitalet och den så kallade kunskaps- och informationsekonomin och denna studie fördjupar denna kunskap genom att visa hur PA-rådet modellerade det inre livet som värdeskapande. PA-rådet förordade en nätverksmodell för organisationer som de positionerade mot den storskaliga firman av fordistiskt snitt, som de kritiserade för bristande "mäsnklighet", flexibilitet och nyskapande. Detta resultat komplicerar tidigare forskning om rörelsen mot ett "mänskligare" arbetsliv som resultatet av motkulturen och radikal kritik. Denna diskursiva kamp utspelade sig i en krigsskådeplats av sin tids viktiga frågor: ekonomisk kris i kölvattnet av oljechocken, debatter om ekonomisk demokrati och strejkvågor som kritiserade Taylorism och arbetets alienering.