Artificiell intelligens inom journalistiken är ett omstritt ämne, inte minst inom journalistiken. Det råder idag en stor osäkerhet om vad för påverkan AI kommer att ha på journalistiken samtidigt som fler medier implementerar fler verktyg som drivs med hjälp av AI. Kulturjournalistiken står nu inför en icke-tidigare sedd utveckling inom kulturjournalistik och kultursamhället på grund av utvecklingen inom AI. 

Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka sju svenska kulturjournalisters inställningar och åsikter om AI-verktyg och vilken påverkan det har haft på kulturjournalistiken, både i nutid och i framtiden. Frågeställningarna inkluderar frågor kring vilka appliceringsområden AI har inom kulturjournalistiken, kulturjournalisternas attityder och känslor för AI inom kulturen och hur kulturjournalistiken påverkas av AI-genererat innehåll. 

Studiens resultat visar att kulturjournalisterna inte känner en påtaglig rädsla inför att AI ska ersätta dem. Det finns vissa farhågor, i och med risken för ökad missinformation, sämre källkritik och sämre journalistisk kvalitet på innehåll. Kulturjournalisterna är inte oroade eftersom de arbetar inom delar av kulturjournalistiken, till exempel litteraturkritiker, där AI ännu inte visat sig ha kapaciteten att generera resultat som överträffar arbete som de mänskliga journalisterna är kapabla till att skapa. Oron för att bli ersatt är betydligt mindre då AI-verktygen som implementerats idag tillför fler arbetsuppgifter än innan, till exempel på grund av att textare och översättare blivit avskedade.