I nuläget sker varken läsfrämjande insatser eller forskning i någon större utsträckning kring denna grupp unga. Fokus har under långtid lagts på barn och deras tidiga läsutveckling för att kunna säkerställa läsförmågan.

Den befintliga forskningen visar att unga i områden med socioekonomiska utmaningar läser i mindre utsträckning än mer resursstarka unga. När det gäller unga med hög inre läsmotivation är skillnaderna i läsvanor mellan grupperna liten. Andelen läsmotiverade är emellertid lägre bland unga med begränsade resurser. Samtidigt kan denna grupp av unga ägna sig åt läsning om omständigheterna kräver det. Olika former av yttre motivation och läsande förebilder, kan därför vara verkningsfulla. Det centrala är att dessa unga behöver få tydligare förklaringar till varför det är viktigt med läsning, och vilken verklig nytta det kan ge dem. Social läsning och så kallad interaktiv motivation kan också stärka läsningen.

Många unga i områden med socioekonomiska utmaningar behöver läsmaterial från olika medier och i olika format, utifrån ett vidgat textbegrepp. Valet av läsmaterial har betydelse eftersom läsning skiljer sig mellan ovana och mer vana unga läsare. Socioekonomiska utmaningar präglar även språkförmågan negativt, både hos unga med låga inkomst nivåer och unga som inte har normspråket svenska som modersmål. De senare bär även på erfarenheter av att deras språkförmåga får ett negativt bemötande av normsamhället. Flerspråkiga unga får enligt forskning inte tillräckligt institutionellt stöd i sina olika språk. Forskning kring folkbibliotekens involvering av unga i områden med socioekonomiska utmaningar, har belyst olika exempel på hur biblioteksrummet kan utformas på ett bättre sätt för att passa ungas skilda behov av bland annat socialt umgänge, studier, digital teknologi och avkoppling. Metoder för deltagande forskning och modeller för att öka ungas delaktighet, kan utgöra inspiration för folkbiblioteken och andra aktörer som främjar läsning. Ungas deltagande går även i linje med ungdomspolitiken. Det behövs mer forskning om läsvanor och motivation bland unga och unga vuxna i områden med socioekonomiska utmaningar.

Det saknas svensk statistik enligt internationell modell, kring gruppens representation i litteraturen. Frågorna är angelägna för såväl kulturpolitiken som för samverkande aktörer inom läsfrämjande.