Bibliotekslagens ändamålsparagraf anger att bibliotek i det allmänna väsendet ska arbeta med att främja intresset för bildning. Det gäller således alla typ av offentligt finansierade bibliotek och uppdraget tar ingen hänsyn till resurser eller ekonomiska faktorer. Såväl bokbussar som biblioteksverksamhet på landsbygden kan ha begränsade resurser i förhållande till större städer och tätorter. Lagen har inte heller någon tydlig beskrivning av hur arbetet med att främja intresset för bildning ska gå till. Denna uppsats ämnar därför att undersöka hur personal på bokbussar på landsbygden ser på begreppet bildning, bokbussens betydelse på landsbygden samt hur de arbetar med bildning i den dagliga verksamheten. Den insamlade empirin består av samtalsintervjuer med sju bokbussmedarbetare. Uppsatsen har ett praktikteoretiskt perspektiv där bokbusspersonalens berättelser och dagliga arbete används för att synliggöra och fördjupa förståelsen för och arbetet med bildning. Som teoretiskt verktyg för att belysa skillnader och utmaningar med att arbeta på en bokbuss på landsbygden används Stein Rokkan och Derek Urwins teori om centrum och periferi. Studiens resultat visar att personalen på bokbussar på landsbygden arbetar med bildning genom att erbjuda låntagarna tillgång till ett brett utbud litteratur men även genom programverksamhet och det sociala mötet. Bokbussens funktion på landsbygden beskrivs som viktig, framförallt som en social mötesplats men även som en brygga för att överbygga den isolering som landsbygdens periferi kan uppleva i relation till centralorternas centrum.

The Swedish library act states that the public libraries should promote the interest for bildung. The act regulates all public libraries and does not consider how different libraries vary in resources or economic factors. Both bookmobiles and rural libraries could have limited recourses and funds in relation to larger libraries and libraries in larger cities and the library act does not describe how the libraries should promote the interest for bildung. This study therefore aims to investigate how staff working on rural bookmobiles consider the concept of bildung, the rural bookmobiles importance and how the staff implements bildung in their daily work. The study consists of seven interviews with library staff from four different rural municipalities. To gain a deeper understanding of how the rural bookmobile staff consider and work with the concept of bildung a practice theory perspective is used. Stein Rokkans’ and Derek Urwins’ theory of center and periphery is used as a theoretical frame intending to illustrate possible differences and challenges that may occur on rural bookmobiles. The result of the study shows that the rural bookmobile staff work with bildung by offering a wide assortment of literature but also by library activities and by being a social gathering point. The function of the rural bookmobiles is described by the staff as important, especially as a gathering point but also as a bridge to reduce the isolation that can occur between the rural periphery and the central centers.