Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka faktorer som spelar roll för weekendresenärer (som bor i svenska storstäder) när de väljer att resa bort och hur dessa faktorers betydelse har förändrats för dem mellan år 2018 och 2023. För att uppfylla syftet har empirin samlats in med hjälp av 16 semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tolv kvinnor och fyra män som hade olika sysselsättningar, åldrar och familjeförhållanden. Empirin analyserades med hjälp av Fredrick Herzbergs tvåfaktorsteori som har sina rötter i Abraham Maslows behovspyramid och just av den anledningen har båda teorierna använts vid analysen, men tonvikten var på Herzbergs teori då den var mer utvecklad än Maslows. 

Resultatet av studien belyser att weekendresenärer har behov av någon sorts attraktionskraft som motiverar dem till att resa iväg samt bra förutsättningar för att resan ska bli möjligt att utföra. Motovationsfaktorerna i denna undersökning var njutning (återhämtning, jakt på nöje, flykt från verkligheten), social anknytning samt utforskning. Dessa faktorer motiverade weekendresenärerna både före, under och efter pandemin men det absolut största motivationsfaktorn var social anknytning, främst under pandemin. Därmed har motivationsfaktorernas betydelse inte förändrats märkvärdigt mellan år 2018 och 2023. Resorna blev dock inte alltid av om människorna upplevde att riskerna angående hälsan och ekonomin kunde påverka dem negativt. Weekendresenärerna hade behov av fysisk, mental och ekonomisk säkerhet under pandemin men om motivationen övervann deras rädsla kunde de trots allt resa iväg men med ett anpassat beteende. Åtgärderna som de vidtog under pandemin i syfte att inte känna rädsla för viruset har weekendresenärerna i stort sett slutat med, men synen på pengar fortsätter att vara förändrad hos vissa människor. Slutsatsen av undersökningen är med andra ord att turister börjar övergå till det normala men att denna process tar tid och därför kan vissa förändringar fortfarande uppmärksammas i resetrenden.