Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invånare att flytta dit. Vi tyckte det var spännande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lång tid tillbaka och idag är det många platser som har blivit föremål för marknadsföring. En av de mest framstående kampanjerna är ”I love NY” kampanjen. Även de svenska kommunerna arbetar med marknadsföring för att attrahera invånare. Det har dock visats genom tidigare studier att arbetsmöjligheterna inom kommunen spelar en avgörande roll för människors beslut att flytta dit. Det är således av stor betydelse att det finns organisationer i kommunerna som kan erbjuda jobb. Syftet med denna studie är att kartlägga de svenska kommunernas arbete med att marknadsföra reella resurser gentemot privata och offentliga arbetsgivare. Vidare är syftet att klargöra huruvida kommunerna inriktar sin marknadsföring mot specifika arbetsgivare och hur kommunen kommunicerar sina reella resurser till dem.

Frågan är om det går att likställa en plats med en produkt? En produkt är inte lika mångfacetterad. En plats består av en kombination av upplevelser, varor och service och kan konsumeras på många olika sätt. Trots denna skillnad går en plats till viss del att marknadsföra som en produkt. Användandet av identitet, image, profil och målgrupp går att applicera även då det är platser som marknadsförs.

Studiens syfte besvarades genom en surveyundersökning med totalt 15 frågor vilken sändes till alla Sveriges kommuner. Enkätsvaren visade bland annat på att majoriteten av kommunerna marknadsför sig för att attrahera arbetsgivare och att många försöker särskilja sina reella resurser för att uppfattas som unika och på det sättet kunna konkurrera på ett fördelaktigt sätt. Kommunerna arbetar med att marknadsföra sig på liknande sätt som en traditionell produkt i det avseendet att de arbetar mot och även till viss del utformar information till att attrahera en viss typ av målgrupp. Många kommuner finner även fördelar med att vända sig mot en eller flera specifika målgrupper. Detta gör att de lättare kan anpassa sina reella resurser till att attrahera dem men även att kommunens image i slutändan förändras. Det är dock tydligt att Sveriges kommuner använder sig av marknadsföring av plats i olika utsträckning samt att de fokuserar på olika strategier. Detta kan bero på att marknadsföringen av platser är en komplicerad och omfattande process samt att det kan vara svårt att urskilja effekten utav den