Denna vetenskapliga essä undersöker hur bedömning av barn i förskolan påverkar barnens lärande och utveckling. Essän tar avstamp från fyra fall då barn bedöms i förskolan. I gestaltningarna framkommer tvivel huruvida bedömning av barn är något som ingår i förskolläraruppdraget. Samtidigt synliggör några gestaltningar att bedömningarna kan skapa vidgade förutsättningar för barns lärande och utveckling.

Vid upprättandet av denna essä startades en debatt om bedömning av barn i förskolan på magasinet ”Förskolan” vilket talar för att det är ett omtvistat ämne (se Ruin 2023, Linder 2023, Ehrström 2023, Lindström 2023). Undersökningen visar att det finns en historisk bedömningstradition i förskolan som blivit förkastad i och med att syn på barn och kunskap förändrats. Samtidigt sker bedömningar av barn i det dolda vilka inte alltid premierar barnens lärande och utveckling. Den fråga som essän ämnar undersöka är om bedömning av barn behövs för att kunna utvärdera förskolans utbildning och huruvida det kan göras på ett etiskt sätt.

Genom deltagande observationer som följdes av samtal med förskolläraren som var ansvarig för undervisningen har jag i den här essän försökt synliggöra den praktiska kunskap som avgör vilken effekt bedömningen har på barns lärande. Samtliga praktiska exempel har bearbetats genom det vetenskapliga essäskrivandet som en metod för reflektion. I reflektionerna har det hermeneutiska perspektivet bidragit med nya sätt att tolka och förstå begreppet bedömning i en förskolekontext. Vidare har tidigare litteratur om bedömning i förskolan och filosofiska tankar om kunskap bidragit med nya perspektiv om hur bedömning kan förstås i en förskolekontext. 

Vad som framkommer i essän är att det finns risker likväl som det finns möjligheter med bedömning av barn i förskolan vilket leder till frågeställningar om hur bedömningen kan göras med etiska aspekter i beaktning. Nyckeln till att erövra konsten att bedöma tycks ligga i förskollärarens förmåga att även rikta blicken mot sig själv.

This scientific essay examines how assessments of preschool children affects their learning and development. The essay leads with four practical cases of assessment of preschool children. In the narrative, doubts arise as to whether the assessment of children is something that is part of the preschool teacher assignment. At the same time, some of the cases highlight that assessments can create better conditions for children's learning and development. 

As this essay is being written, there is an ongoing debate about the assessment of children in preschool in the magazine “Förskolan”, which suggests that it is a contentious topic (Ruin 2023, Linder 2023, Ehrström 2023, Lindström 2023). The inquiry shows that there is a historical tradition of assessment in preschool that has been rejected as views of children and knowledge change. However, studies show that assessments of children do in fact occur, albeit in disguise, which does not always benefit the children's learning and development.

Through participatory observations that were followed by conversations with the preschool teacher responsible for teaching, I have in this essay aimed to highlight the practical knowledge that affects the assessments outcome on the children's development and learning. All practical examples have been processed through the scientific essay writing as a method for reflection. In the reflections, the hermeneutic perspective has contributed with new interpretations and understandings of the concept of assessment in a preschool context. Furthermore, previous literature on assessment in preschool and philosophical thoughts on knowledge have contributed with new perspectives on how assessment can be understood in a preschool context.

What emerges from the essay is that there are risks as well as opportunities with assessments of preschool children, which leads to questions about how assessments can be practiced with ethical aspects in mind. The key to conquering the art of assessment seems to lie in the preschool teacher’s ability to also review oneself.