De svenska hushållens skuldsättning har under de senaste åren ökat avsevärt, särskilt bland unga vuxna. I takt med att samhället digitaliseras och utvecklas blir det allt enklare och smidigare att handla på faktura och delbetalning. Att välja mellan flera olika betalningsmetoder är något som nästan förutsätts, men det är inte alltid endast flexibelt och fördelaktigt. Tillgängligheten till konsumtionskrediter och möjligheten att handla på avbetalning har bidragit till en ökning av skulder. Skuldsättning i ung ålder kan leda till allvarliga ekonomiska svårigheter, personligt lidande och samhällsekonomiska kostnader. Krediter och skulder har blivit mer och mer accepterat samtidigt som kreditmarknaden inte anses skydda konsumenterna tillräckligt. Faktorer som påverkar skuldsättning inkluderar kultur, attityder gentemot skulder och finansiell kunskap. För att minska skuldsättningen bland unga vuxna krävs en kombination av åtgärder från både myndigheter och kreditgivare, men även medvetenhet hos dem som handlar.
Studiens syfte ämnar att få ökad kunskap och insikt kring betalningspreferens hos unga vuxna men även undersöka samband mellan faktura, delbetalning och skuldsättning. Studien använde sig av ett deduktivt synsätt med kvantitativ metod och teorier om finansiell kunskap, attityd och beteende samt betalningspreferens. Data har samlats in utifrån en enkätstudie med tvärsnittsdesign och har analyserats utifrån teori.
Slutsatser som kunde dras utifrån analysen var att attityden gentemot faktura och delbetalning övervägande var neutral och positiv. Resultatet indikerar även på samband mellan finansiell kunskap och skuldsättning samt samband mellan delbetalning och skuldsättning. Studien finner även stöd för att de individer som handlar på delbetalning har en högre skuldsättning jämfört med de som inte gör det. Studien finner dock inget stöd för samma samband när det gäller individer som handlar med faktura.
Nyckelord: Delbetalning, fakturaköp, skuldsättning, attityd, Inkasso, Kronofogden, unga vuxna, krediter, betalningsmetod, beteendeekonomi, rationalitet
2023. , p. 88