Rollspelet Dungeons and Dragons innefattar gruppinteraktion ledd av en spelledare. Enligt spelets officiella guideböcker har spelledaren mest kontroll i interaktionen, men i denna uppsats undersöks maktfördelningen i praktiken med hjälp av interaktionsanalytiska metoder. För att ta reda på hur makten i interaktionen fördelas i spelet ställs följande två frågor:
Studien utgår ifrån interaktionsanalytiska teorier och metoder. Detta innefattar ljud- och videoinspelning av en spelträff, samt transkribering och analys. Materialet och resultaten diskuteras även i samband med tidigare forskning som har gjorts inom området. De övergripande resultaten visar att makten i interaktionen fördelas jämnare mellan spelledare och spelare än vad de officiella guideböckerna föreslår, trots att spelledaren generellt sett kontrollerar samtalet till större grad. Spelledaren kan kontrollera interaktionen genom att fördela turer, ställa och svara på frågor, tillåta eller neka spelarnas önskemål, och tillägga anekdoter i spelet. Spelarnas makt syns genom frågorna som ställs och tillåtande av varandras beslut. Spelledaren och spelarna har dock inte makt inom samma områden. Något som observerats är att två olika områden av spelet framträder; ena innefattar fasta spelregler som gäller oavsett spelets handling, och den andra spelets handling. Auktoritet i interaktionen kan skifta mellan spelledare och spelare beroende på vilket av spelets områden som är aktuellt i samtalet just då; spelledaren har mer makt över handlingen och spelarna har mer makt när de är uppbackade av spelreglerna.