Lyssna på experterna” är ett ofta upprepat mantra, men vad detta innebär är inte alltid självklart. Covid-19-pandemin synliggjorde svårigheterna i att få tag i och tillämpa expertkunskaper. Pandemins första skede präglades av stor efterfrågan på information. Många sökte sig då till sociala medier, där tidigare okända individer snabbt blev betrodda med att ge råd – de virala experterna.
I denna rapport analyserar vi 272 Facebookinlägg, författade av 136 individer, som delades flitigt under våren 2020. Vi kartlägger inläggens egenskaper och författarnas bakgrund, men också vilken legitimitetsbas, dvs. svaret på frågan ”varför ska ni lyssna på mig?”, som författarna åberopat.
De virala experterna har vitt skilda bakgrunder, men deras inlägg visar alla tecken på anpassning till en ny social medielogik, där budskap får mer legitimitet om de använder känslomässigt och förenklande språk, bildmaterial och hashtaggar. Personlig erfarenhet eller bara stor tilltro till det egna omdömet är också mer förekommande legitimitetsbaser på sociala medier, jämfört med den teoretiska expertkunskap som brukar underbygga expertuttalanden i etablerade medier.
Viral expertis kan vara en demokratisk tillgång: oväntade aktörer kan engagera sig i det offentliga samtalet och gör att nya röster blir hörda. Traditionella experter kan, genom att anpassa budskap till den sociala medielogiken, också nå ut med viktiga budskap till publiker som annars inte skulle lyssnat. På så sätt kan man stärka forskningskommunikationens genomslag. Men viral expertis kan också utgöra en fara för demokratin. När gängse mekanismer för att värdera experters legitimitet sätts ur spel, riskerar förvirring uppstå och komplicera spridningen av korrekt information, särskilt i krisers initiala skeden där osäkerheten är stor.
Stockholm: Institutet för framtidsstudier , 2023. , p. 55