Drygt 15 procent av Sveriges landyta består av natur som på något sätt är skyddad. Över hälften av den skyddade naturen finns i de tre nordvästligaste länen, vilka dessutom är en del av Sápmi – den geografiska hemvisten för Nordens enda urfolk, samerna. I de flesta fall är samer undantagna naturreservatsföreskrifter, men undantagen gäller enbart för renskötande samer. Syftet med detta arbete har dels varit att undersöka hur lokalmedier representerar och gestaltar samer i nyhetsrapportering som rör naturskydd, dels att undersöka om och hur medier bidrar till att reproducera interna och externa maktstrukturer. Det teoretiska ramverket har grundat sig i lingvistiska och diskursiva teorier såsom gestaltningsteori och kritisk diskursteori. För att ytterligare undersöka de komplicerade maktförhållandena har Gayatri Chakravorty Spivaks teori om subalternisering implementerats. Arbetet är tvådelat; genom kvantitativ innehållsanalys kartlades representation och gestaltning, genom kritisk diskursanalys undersöktes om och hur maktstrukturer reproduceras i texterna. Det undersökta materialet har utgjorts av artiklar från sju lokaltidningar i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län. Undersökningen har visat att icke-renskötande samer sällan förekommer i lokalmediers rapportering om naturskydd, men även att den gruppen har en syn på naturskydd som avviker från renskötande samers. Resultatet har dessutom visat på en avvikande stor förekomst av normativ gestaltning. I analysen framkom det att medier bidrar till att reproducera maktstrukturer mellan olika samiska grupper, men även mellan samer och staten. Tidigare forskning har visat på att medierapportering om samer stereotypiserar och essentialiserar, det har även resultatet av denna undersökning visat. Med bakgrund i Spivaks teoribildning konstaterades dessutom att interna maktstrukturer bidrar till ett osynliggörande och en särskild form av subaltern röstlöshet.