This thesis aims to clarify how the merchant networks involved in the trade across the Baltic Sea interplayed with and contributed to create the economic culture of the Baltic Sea region. This is achieved by examining the economic, social, spatial and political aspects of the trade networks in relation to the social organisation of the early modern towns of Stockholm, Lübeck, Malmö and Reval (Tallinn) in the 16th century. The main conclusion is that the trade networks were deeply embedded in the social structures of the early modern towns, as security in trade- and credit networks was tied to property holding and membership in the sworn communities of the Baltic towns. Long-distance trade operated under conditions that set it apart from other ventures, involving a high level of geographic mobility; forming strong ties over political, legal and religious boundaries; and making great investments in risky enterprises. Yet, the merchants in the region shared common interests in safe, well-functioning and profitable trade, and this study shows that they came to develop similar conceptions of how trade relations should be arranged and conducted, which involved ideals about honesty, transparency and sharing profits and losses in a risk-bearing community.  

This study argues that the risk-bearing community of the trade networks formed a regional burghership, assimilating visiting members from other Baltic towns in the social structure of the towns by receiving them as guests in local burghers' households, while leaving those that were not established members of this community outside, literally as well as figuratively. Building a fragile web of credit relations on the security of the social standing of the members, the trade networks were subjected to the threat that those who had received their trust would default and run from their debts, causing a rift in the web that might drag others down with them. As a counterweight to this threat, wealthy merchants would extend loans to indebted merchants, likely in exchange for loyalty and support from the debtor as well as the community protected by these interventions, as these merchants and creditors can be found practising successful careers in the town councils. To conclude, the results of this study point towards the trade- and credit networks building upon and enforcing the hierarchical power structures already present in the Baltic towns. 

Den här avhandlingen syftar till att klargöra hur handelsnätverken som var verksamma inom Östersjöhandeln samspelade med och bidrog till att skapa den ekonomiska kulturen i Östersjöregionen. Syftet uppnås genom undersökningar av hur de ekonomiska, sociala, spatiala och politiska aspekterna av handelsnätverken relaterade till de sociala strukturerna i de tidigmoderna städerna Stockholm, Lübeck, Malmö and Reval (Tallinn) under 1500-talet. Den övergripande slutsatsen är att handelsnätverken var djupt inbäddade i de tidigmoderna städernas sociala strukturer, då säkerhet i handels- och kreditnätverken knöts till fastighetsägande och medlemskap i Östersjöstädernas edsvurna gemenskaper. Långdistanshandeln präglades av särskilda villkor, då handeln involverade en hög nivå av geografisk rörlighet, vilket gav upphov till starka band över de politiska, juridiska och religiösa gränserna i regionen, samt krävde stora investeringar i riskfyllda projekt. Att kunna bedriva en säker, välfungerande och lönsam handel var intressen som köpmännen i regionen delade, och den här studien visar att de kom att utveckla liknande koncept för hur handelsrelationer skulle organiseras och genomföras, vilket involverade ideal om ärlighet, transparens och att dela vinster och förluster i en riskbärande gemenskap.

I avhandlingen argumenteras för att handelsnätverkens riskbärande gemenskaper formade ett regionalt borgerskap, som integrerade besökande medlemmar från andra Östersjöstäder i städernas sociala struktur genom att de mottogs som gäster i lokala borgares hushåll. Samtidigt lämnades personer som inte var etablerade medlemmar av denna gemenskap utanför, bildligt såväl som bokstavligen. Handelsrelationerna gav upphov till en bräcklig väv av kreditförbindelser. Då kreditvärdighet baserades på de inblandades sociala ställning var kreditnätverken utsatta för risken att de betrodda personerna skulle fly från sina skulder och därigenom skapa en reva i väven som drog andra med sig i fallet. En motvikt till detta hot utgjordes av välbärgade köpmän som gav ut lån till skuldsatta personer, troligtvis i utbyte mot lojalitet och stöd från låntagarna liksom gemenskapen som skyddades genom dessa interventioner, då långivarna återfanns i framgångsrika karriärer inom städernas råd. Avslutningsvis pekar resultaten i denna studie mot att handels- och kreditnätverken utvecklades genom och förstärkte de redan existerande hierarkiska maktstrukturerna i Östersjöstäderna.