Studiens syfte är att undersöka hur hälsofrämjande gymping framställs i program producerade av Sveriges Television (SVT) i olika årtionden ur ett medialiseringsperspektiv. Studien har i sitt urval gjort nedslag i tre programserier för att få utsnitt i hur genren Hälsofrämjande gymping sett ut. Begreppet hälsofrämjande gymping står för att tv-programmen förmedlar att det är hälsosamt för tv-publiken att gympa.  Studiens metod är kvalitativ och använder sig av genre- och textanalys för att undersöka hur statlig public-service-television framställer hälsofrämjande gymping vid tre olika tidpunkter. Ett avsnitt från respektive programserier analyseras; Träna med TV, hösten 1963, Gymping, hösten 1983 och Hemmagympa med Sofia, våren 2020. Studiens teoretiska utgångspunkt är förankrad i medialiseringsteorier på mezo-nivå som Fast & Kauns (2014) samt Hjarvards (2013) forskning om hur media påverkar specifika områden utanför media så att dessa får förändrade betydelser och funktioner i människors liv. Teorin anknyter till Tolvheds forskning kring hur media lyfter fram och påverkar synen på hälsa och träning. Studiens resultat visar att hälsofrämjande gymping framställs på olika vis och att relationer och medialiseringsuttryck varierar mellan årtionden. Public-service-uppdraget uttrycks genom studien och är en del av medialseringen. Avsnittet från Träna med TV uttrycker att samhällets vetenskapsinstitutioner och expertis tar ett samhällsansvar för befolkningens hälsa genom allmänbildning. I Gymping uttrycks självförverkligande globaliserade hälsotrender genom ett träningspass. I Hemmagympa med Sofia tar public-service ett samhällsansvar under en världsomspännande pandemi för hemmaisolerade som en social och personlig relation i hemmamiljö. De nämnda exemplen visar också hur public-service hjälper till att medialisera gympa och hälsa så att det får nya betydelser och funktioner för befolkningen.