This dissertation examines the motif of the popular Viking in contemporary Anglophone fantasy literature, with a focus on masculinity, power, embodiment,and sexuality. The study draws on queer-theoretical perspectives on masculinity and the method of queer reading, and approaches the Viking as at once bound up with the legitimization of normative and hegemonic forms of masculinity and open to (queer) negotiations and possibilities beyond normative male masculinities.

The material consists of contemporary gritty fantasy, a recent subgenre deeply invested in contemporary concerns regarding masculinity, masculine failure, and masculinity crisis narratives, where the Viking motif plays a major role. The texts under consideration are Joe Abercrombie’s The First Law (2006–2012) and The Shattered Sea (2014–2015), Richard K. Morgan’s A Land Fit for Heroes (2008–2016), Mark Lawrence’s The Red Queen’s War (2014–2016), and Elizabeth Bear and Sarah Monette’s The Iskryne Saga (2007–2015).

Understanding the Viking as a motif that is intractably bound up with ideas of the past and the historical period of the Viking Age but not reducible to it, the thesis considers the fantasy Viking as a medial representation of spectacular hardbody action masculinity and puts it in relation to the fantasy text and fantasy worldbuilding as well as more generalized cultural ideas of the North and the Nordics. Furthermore, it asks how we can understand the masculinity of the Viking – long made symbolic of or associated with white supremacy, misogyny, homophobia, and reactionary gender roles – beyond an assumed direct relation to men or men’s concerns.

Analytically, the thesis considers the Viking in relation to spatiality, temporality, and embodiment, finding that in the fantasy text, the Viking emerges with a strong focus on a mighty, muscular body and as a barbarian Other connected to the past and in direct opposition to civilization and futurity, making it an escapist possibility outside the disciplining power of neoliberal late-stage capitalism. Furthermore, connecting to postfeminist perspectives on masculinity in media, the thesis finds that the fantasy Viking has developed in ways that seemingly take into account feminist and queer critique of traditional, homophobic forms of masculinity, transforming the Viking and offering it up for (queer) objectification. At the same time, the Viking also becomes a safe site of traditional masculinity, where anxieties and concerns regarding a supposed loss of male power in modernity can be projected and ultimately resolved.

Den här avhandlingen undersöker vikingamotivet i den samtida engelskspråkiga fantasylitteraturem med fokus på maskulinitet, makt, kroppslighet och sexualitet. Studien tar avstamp i queerteoretiska perspektiv på maskulinitet och queer läsning som metod och förstår vikingen som på samma gång direkt kopplad till idéer om legitimering av normativa och hegemoniska former av maskulinitet och öppen för (queera) omförhandlingar och möjligheter bortom normativa manliga maskuliniteter.

Empiriskt utgår avhandlingen från en relativt ny subgenre av fantasy, gritty fantasy, som är djupt sammankopplad med samtida diskussioner kring maskulinitet i relation till misslyckande och kris och där vikingamotivet ofta har en framskjuten roll. Texterna som avhandlas är Joe Abercrombies TheFirst Law (2006–2012) och The Shattered Sea (2014–2015), Richard K. Morgans A Land Fit for Heroes (2008–2016), Mark Lawrences The Red Queen’s War (2014–2016) samt Elizabeth Bears och Sarah Monettes The Iskryne Saga (2007–2015).

Vikingen framträder som ett motiv som är djupt sammanbundet med idéer om det förflutna och historia, men som inte enbart kan reduceras till det. I stället förstår avhandlingen vikingen som en medial representation a vspektakulär, kroppslig actionmaskulinitet och sätter den i relation till fantasytexten och fantasyvärldsbygget samt mer generella idéer om Norden. Vidare har den maskulina vikingen länge symboliskt kopplats ihop med reaktionära idéer om vit överhöghet, misogyni och homofobi, och avhandlingen intresserar sig för hur vikingens maskulinitet kan förstås bortom något som enbart förhåller sig till män eller mäns angelägenheter.

Studien diskuterar vikingen i relation till rumslighet, temporalitet och kroppslighet och finner att i fantasytexten skildras vikingen med fokus på en stark, muskulös kropp och som en barbarisk Andra från det förflutna, i opposition mot såväl civilisation som modernitet och framtid. Här positioneras vikingen som en eskapistisk möjlighet utanför och i motsats till det nyliberala, senkapitalistiska samhället och disciplinär makt. Vidare, via postfeministiska perspektiv på maskulinitet, finner avhandlingen att fantasyvikingen också verkar svara mot feministisk och queer kritik av traditionella och homofoba former av maskulinitet genom att omforma vikingen och positionera den som ett objekt för olika former av (queera) begär. Samtidigt blir vikingen också en symbolisk tillflykt för konservativa idéer om maskulinitet, där ängslan över en förmodad förlust av traditionellt manliga egenskaper och manlig makt i senmoderniteten kan projiceras och upplösas.