Uppsatsen undersöker unga systemkritiker födda inom generation Z’s framtidsvisioner, motivationer, fantasier och drivkrafter samt deras upplevda handlingsutrymme för att utmana de rådande systemen. Åtta semistrukturerade intervjuer utgör studiens material. Laclau och Mouffes (1985/2001) diskursteori med Glynos och Howarths (2007) vidareutveckling av logiker utgör uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Studien visar på att informanterna har en delvis dystopisk framtidsbild som skapar oro och frustration men som likväl fungerar drivande och motiverande och som delvis botas av gemenskap och motstånd. Genom att aktivt leva sina värderingar och engagera sig i aktivism skapas nya handlingsutrymmen där informanternas artikulationer utmanar den hegemoniska diskursen.