Utgångspunkten för denna kandidatuppsats är att analysera hur folkbiblioteken verkar för samhällets demokratiska utveckling genom sina programverksamheter. De värden som utgör ramen för de demokratiska samhällena ligger även till grund för beskrivningen av de allmänna bibliotekens uppdrag. I detta ingår att folkbiblioteken ska verka för utvecklingen av det demokratiska samhället och verka kompensatoriskt för grupper som av olika skäl har svårare att hävda sig i samhället. Det finns en spänning mellan de värden som ligger till grund för den representativa demokratin (negativ frihet) och dem som gäller folkbibliotekariers kompensatoriska arbete (positiv frihet), särskilt med programverksamheter. Syftet med detta arbete är att utforska hur folkbibliotekarier uppfattar programverksamheternas betydelse för att utveckla det demokratiska samhället, inställningen till neutralitet och programverksamheternas roll i den sociala vändningen.  Undersökningen utgår från forskning om den sociala vändningen inom folkbiblioteken (Audunson 2020) och folkbibliotekens möjligheter att fungera som en offentlig sfär (Larsen 2021). Den granskar också hur centrala värden för biblioteksprofessionen hamnar i konflikt när bibliotekarier stödjer utsatta grupper (Gibson et al., 2017, Seal 2016) och arbetar kompensatoriskt med de prioriterade grupperna (Hansson 2011), samt hur folkbibliotekarier arbetar proaktivt genom pluralistisk agonism och samverkar med lokala externa aktörer för sina användare (Rivano Eckerdal 2018). Den kvalitativa undersökningen görs genom intervjuer med folkbibliotekarier, vars utsagor tematiserats. Resultaten analyseras sedan genom att undersöka dem genom en modifierad typologi över olika demokratiska former (Lund & Schultz Nybacka 2021).  Slutsatserna är att undersökningen bekräftar den sociala vändningen men att folkbibliotekarierna inte helt uppfattar programverksamheternas möjligheter för folkbiblioteket som en offentlig sfär, då diskussion och debatt saknas. Folkbibliotekarierna betonar alla människors lika värde och att folkbiblioteket ska vara en trygg plats för alla. De samlade värden som styr programverksamheter liknar mest dem som karakteriserar den representativa (liberala) demokratin men även andra värden som kan verka utvecklande och stärkande för demokratin, exempelvis genom medskapande och bildning är vanliga. Denna studie indikerar att folkbiblioteken har möjligheter att förstärka sin inverkan på samhällets demokratiska utveckling genom programverksamheter som bidrar till användarnas egenmakt och delaktighet genom att ordna fler aktiviteter där användare är medskapare och deltar i diskussioner som är angelägna för dem. 

The basis of this bachelor thesis is to analyse how public libraries work for the development of democracy in society, through their programmes. The values that form the framework of democratic societies also form the basis for describing the mission of public libraries. This includes that public libraries should work for the development of democratic society and work compensatory for groups that, for various reasons, find it more difficult to assert themselves in society. There is a tension between the values underlying representative democracy (negative freedom) and those of the compensatory work (positive freedom) of public librarians, especially with programme activities. The purpose of this work is to explore how public librarians perceive the importance of program activities in developing democratic society, the attitude to neutrality and the role of program activities in the social turn. The study is based on research on the social turn within public libraries (Audunson 2020) and the possibilities of public libraries to function as a public sphere (Larsen 2021). It also examines how central values for the library profession come into conflict when librarians support vulnerable groups (Gibson et al. 2017, Seal 2016) and work compensatory with the priority groups (Hansson 2011), as well as how public librarians work proactively through pluralistic agonism and interact with local external actors for their users (Rivano Eckerdal 2018). The qualitative research is carried out through interviews with public librarians, whose statements have been thematized. The results are then analyzed by examining them through a modified typology of different democratic forms (Lund & Schultz Nybacka 2021). The conclusions are that the study confirms the social turn but that public librarians do not fully perceive the possibilities of the program activities for the public library as a public sphere, as discussion and debate are lacking. Public librarians emphasize the equal value of all people and that the public library should be a safe place for everyone. The collective values that govern program activities are most similar to those that characterize representative (liberal) democracy, but also other values that can act as developing and strengthening democracy, for example through co-creation and learning are common. This study indicates that public libraries have opportunities to amplify their impact on the democratic development of society through program activities that contribute to user empowerment and participation in society by arranging more activities where users are co-creators and discussions that are urgent for them.