Syftet med denna studie var att undersöka vilka riskfaktorer som ligger bakom ofrivillig ensamhet bland äldre och hur riskfaktorerna kan motverkas med hjälp av skyddsfaktorer. Studien genomfördes med en systematisk forskningsöversikt där vi har sammanställt tidigare forskning om det valda ämnesområdet och tematiserat arbetet med hjälp av en innehållsanalys. De teorier vi har valt att utgå ifrån för att analysera resultatet är aktivitetsteorin av Lars Tornstam (2005) och SOC-modellen av Baltes Baltes (1990). Resultatet visar på att det finns både individuella och strukturella faktorer som ökar risken för äldres upplevelse av existentiell, social och emotionell ensamhet. På individnivå̊ visar resultatet att fysisk- och psykisk ohälsa, förlust av partner eller nära vänner, samt förluster av fysiska och psykiska förmågor kan vara riskfaktorer för att uppleva ensamhet. På samhällsnivå visar resultatet att låg socioekonomisk status och känslan av maktlöshet kan öka risken för ensamhet bland äldre. Resultatet visar även att vissa faktorer kan fungera som både riskfaktorer och skyddsfaktorer; hälsa och socioekonomisk status. Till exempel fysisk och psykisk ohälsa och låg socioekonomisk status är faktorer som ökar risk för upplevelsen av ensamhet. Omvänt är fysisk och psykisk hälsa, samt hög socioekonomisk status skyddsfaktorer som minskar ensamheten bland äldre. Riskfaktorerna för ensamhet bland äldre kan motverkas om äldre får möjlighet att upprätthålla framgångsrikt åldrande och ett aktivt liv anpassat till deras förmåga. 

The purpose of this study was to investigate which risk factors are behind involuntary loneliness among the elderly and how the risk factors can be counteracted with the help of protective factors. The study was carried out with a systematic research overview where we compiled previous research on the chosen subject area and thematized the work using content analysis. The theories we chose to start from to analyze the results are the activity theory by Lars Tornstam (2005) and the SOC model by Baltes Baltes (1990). The results showed that there were both individual and structural factors that increased the risk of the elderly experiencing existential, social, and emotional loneliness. At the individual level̊, the results showed that physical and mental illness, loss of partner or close friends, and loss of physical and mental abilities can be risk factors for experiencing loneliness. At the societal level, the results showed that low socio-economic status and the feeling of powerlessness can increase the risk of loneliness among the elderly. The results also showed that many of the risk factors can act as protective factors, such as health and structural risk factors, good physical and mental health and high socio-economic status are protective factors against loneliness among the elderly. The risk factors for loneliness among the elderly can be countered if the elderly are allowed to maintain successful aging and an active life adapted to their abilities.