Syftet med studien var att undersöka hur åtta politiker från Sverigedemokraterna gestaltats inågra utvalda uppmärksammade skandaler i dags- och kvällspress. Studien ämnade även attjämföra dessa skandaler med varandra för att se om det fanns likheter och skillnader i mediasrapportering om dem. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av två teorier, gestaltningsteorinoch politisk skandal teori. Gestaltningsteorin handlar kort om hur olika gestaltningar gör vissinformation mer framträdande, vilket i sin tur påverkar hur läsaren lagrar informationen ochförstår sin omvärld. Politisk skandal teorin utgörs av fyra olika idéer om hur skandalerpåverkar samhället och demokratin.

Studien är baserad på en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod, där den kvantitativametoden bestod av en kvantitativ innehållsanalys, där 114 artiklar undersöktes. Denkvalitativa delen i studien utgjorde av en kvalitativ innehållsanalys åtta utvalda artiklar. Denanvändes för att på ett mer djupgående sätt analysera på vilket sätt politikerna gestaltades.Studien visade att det generellt sätt var vanligast att skandalerna förekom i nyhetsartiklar, därExpressen var överrepresenterat. Det är även vanligt förekommande att flera skandaler tasupp i samma artikel. Studien kunde visa att politikerna gestaltades genom fem olikagestaltningstyper. Dessa var skandalgestaltning, konfliktgestaltning, moralgestaltning,ansvarsgestaltning och politisk spel- och strategi gestaltning. Studien visade också att det inteförekommer någon direkt fördjupning i politikerna som person, utan det är ett rakt perspektivsom tas och hålls genom hela artikeln.