Denna uppsats syftar till att undersöka hur kryptering framställs i Svenska Dagbladet och Expressen under perioden 1 januari 2019–31 december 2021. Den metod som används är kvantitativ innehållsanalys och totalt har 407 artiklar analyserats. Tidigare studier om hur kryptering framställs i media har ofta utförts i samband med uppmärksammade skeenden. Detta är även fallet med denna uppsats, som motiveras delvis av de uppmärksammade insatser som utförts mot krypteringstjänster som använts inom organiserad brottslighet så som Encrochat och ANOM.

Studiens teoretiska ramverk består av gestaltningsteorin, dagordningsteorin, nyhetsvärdering samt teorin om primary definers. För att besvara studiens syfte används dessa teoretiska utgångspunkter tillsammans med relevant tidigare forskning om gestaltningar av kryptering och annan närliggande teknik i media, källornas roll inom journalistiken samt nyhetsvärderingens betydelse för nyhetsurvalet.

De tre områden som huvudsakligen står i fokus är: i vilka sammanhang kryptering förekommer, vilka källtyper som uttalar sig om kryptering, hur dessa källors gestaltning påverkar innehållet samt hur framställningen av kryptering har förändrats i samband med uppmärksammade polisiära insatser mot specifika krypteringstjänster.

Studiens resultat visar på att kryptering framför allt nämns inom brottsliga sammanhang och att organiserad brottslighet är det vanligaste beskrivna användningsområdet inom dessa brottsliga sammanhang. Ytterligare visar resultatet att den vanligaste källtypen att uttala sig om krypteringens konsekvenser är polis-källor, samt att uttalanden som visar på gestaltningar som fokuserar på problem förknippade med kryptering är vanligast. För artiklar publicerade efter att insatserna mot Encrochat och liknande tjänster började omskrivas har kopplingen till organiserad brottslighet i artiklarna blivit särskilt tydlig.