Artikeln diskuterar tjänstemannaansvaret i gränslandet mellan straffrätten, offentligrättsliga arbetsrätten och förvaltningspolitiken. Tjänstemannaansvaret har varit oförändrat sedan slutet på 1980-talet och efter den senaste genomlysningen verkar rådande läge bestå. Tjänstemannaansvarets stora utmaning handlar om hur väl straffrätten (tjänstefel) och den offentligrättsliga arbetsrätten (tjänsteförseelse) hänger samman. Åklagare väcker sällan åtal för tjänstemän utanför den rättsvårdande sektorn och det finns samtidigt brister i det disciplinära förfarandet inom arbetsrätten. Myndigheter hanterar ofta fel och försummelser på annat sätt än genom formell prövning, vilket i sin tur innebär att många saknar erfarenhet av disciplinärenden. Konsekvensen blir en osäkerhet kring hur tjänstemannaansvaret i stort ska bedömas och det är svårt att med säkerhet uttala sig om hur effektivt tjänstemannaansvaret är när det gäller att sanktionera och vägleda tjänstemän och samtidigt leva upp till allmänhetens krav på att offentlig verksamhet utförs korrekt och ansvarsfullt. En fördjupad kunskap och bevakning av hur tjänstemannaansvarets sanktionssystem fungerar samt interagerar med varandra och andra styrformer är önskvärt, vilket även skulle bidra till förvaltningspolitikens vidare utveckling.