Framväxten av ett standardiserat nationalspråk är en betydelsefull händelse i en nations historia (Teleman 2002). I Sverige kan detta förlopp knytas till tiden för reformationen fram till slutet av 1700-talet. Samtidigt som vi vet en del om svenskans utveckling under nämnda period är vår kunskap om processerna bakom framväxten av ett överregionalt standardspråk relativt begränsad. Sociala faktorer som verksamhet, miljö eller personer tycks dock spela en avgörande roll för ett mer normerat språkbruk (se t.ex. Pettersson 2017, Wendt 2010, Želtuchin 1996). Kopplat till 1500-/1600-talet pekar både svensk och engelsk forskning mot aristokratin och hovet som en central normgivande miljö, både när det gäller införandet av en överregional talspråklig standard (Widmark 1991) och skriftspråklig standard (Evens 2015). Hovet som språkbruksmiljö är dock sparsamt utforskad.   

Metodiskt har social nätverksanalys (Milroy 1980, Bergs 2000, 2005) visat sig vara användbar även på historiskt material för att beskriva och förstå framväxten av överregionala varieteter. I Evens (2015) visas exempelvis hur en djupanalys av Tudorfamiljens språkbruk kan ge ökad kunskap om mer generella språkförändringsprocesser i engelskan under 1500-talets mitt. 

Med utgångspunkt i tidigare forskning presenterar jag en social nätverksanalys av Vasafamiljens språkbruk under äldre nysvensk tid, med fokus på lexikogrammatisk och syntaktisk variation. Syftet är delvis metodiskt – att undersöka bäringen i denna form av analys på detta specifika material, delvis empiriskt – att ge nya perspektiv på hovspråkets ställning som katalysator i skapandet av en överregional svensk standard. 

Referenser

Bergs, Alexander 2000. Social networks in pre-1500 Britain: Problems, prospects, examples. European Journal of English Studies 4(3). S. 239-251.

Bergs, Alexander 2005. Social networks and historical sociolinguistics. Studies in morphosyntactic variation in de Paston Letters. Berlin: Walter de Gruyter

Evens, Mel 2015. ‘The vsuall speach of the Court’? Investigating language change in Tudor family network (1544-1556). Journal of Historical Sociolinguistics 1 (2). S. 153-18. 

Milroy, Lesley 1980. Language and Social Networks. Oxford: Blackwell

Pettersson, Theresia 2017. Stockholms stads tänkeböcker: funktionell texthistoria 1476-1626. Diss. Stockholm: Stockholms universitet

Teleman, Ulf 2002. Ära, rikedom och reda: svensk språkvård och språkpolitik under äldre nyare tid. Lund: Studentlitteratur

Wendt, Bo-A. 2010. Peder Månsson i fornsvenskans elfte timme. I: M. Reinhammar m.fl. (red.), Studier i svensk språkhistoria 11. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi. 113.) Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. S. 213–221.

Widmark, Gun 1991. Boksvenska och talsvenska. Om språkarter i nysvenskt talspråk. I: Språk och stil 1 (ny följd). S. 157-198. 

Želtuchin, Aleksandr 1996. Orthographic codes and code-switching: a study in 16th century Swedish ortography. Diss. Stockholm: Univ.