Den tidigmoderna tiden utgör en dynamisk period i den svenska (språk)historien bådespråkligt och kulturellt. Gustav Vasas och Vasasönernas regeringstid och den strukturellauppbyggnaden av det svenska riket spelar en viktig roll också för utvecklingen av språket,inte minst när det gäller bruket av skrift i olika administrativa kontexter i olika delar avriket. De aktörer och den yrkeskår som intar en nyckelposition i denna skriftproduktionär skrivarna från stad och land, t.ex. stadsskrivarna på båda sidorna om Bottniska viken.Skrivarna låg bakom många centrala dokument (t.ex. underrätternas protokoll) som vårkännedom om historien i dag baserar sig på. Vår kunskap om denna yrkeskår, om derasspråkliga bakgrund, formella utbildning och arbetssätt, är dock mycket begränsad. I vårtföredrag kommer vi att anlägga ett literacyperspektiv på skrivarna. Vilka teoretiska ochmetodiska utgångspunkter och/eller begrepp är speciellt relevanta och givande? Hur harman forskat i skrivare hittills inom olika områden? Hur kan vi som språkforskare bidratill forskningen?Föredraget anknyter till projektet City scribes in the kingdom of Sweden in the early modernperiod (1614–1714): Their profession, agency and use of language som finansieras avKonestiftelsen 2020–2023.

Litteratur

Thylin-Klaus, Jennica (2019), Stadsskrivare på 1600-talet. I: Tandefelt, Marika (red.),Finländsk svenska från medeltid till 1860. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland,127–145.