Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.