En mycket vanlig arbetsuppgift för många revisorer är att revidera, vilket går ut på att bedriva kontroll, granska och ge rådgivning i klientens näringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgång till företagets alla räkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn får en djup insyn i företagets rörelse och även får ta del av känslig och hemlig information, som i fel händer skulle kunna skada företaget. På grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes ändringar i Aktiebolagslagen som innebär att revisorn har anmälningsskyldighet när han misstänker ett ekonomiskt brott. Lagen om anmälningsskyldighet infördes som ett steg i bekämpningen av ekonomisk brottslighet och denna lagändring medförde stora förändringar för revisorerna, då många anser att den står i konflikt med tystnadsplikten.

Syftet med denna uppsats är att, få en bild av hur revisorerna upplever lagen om anmälningsskyldighet och hur bra de tycker den fyller sin funktion, samt hur den påverkat deras dagliga arbete. Undersökningen har genomförts med hjälp av elektroniska enkäter, samt personliga intervjuer med tre revisorer, alla från olika revisionsbyråer. Slutsatserna som vi har kommit fram till är att många revisorer fortfarande har en negativ inställning till anmälningsplikten och inte tycker att den bör ingå i deras arbetsuppgifter. Det framgår tydligt av vår undersökning att många revisorer tycker att lagen om anmälningsplikt är svår att tolka och använda i praktiken. Lagen fyller inte sin funktion på ett tillfredsställande sätt, då det visade sig att ett stort antal revisorer väljer att avgå ifrån sina uppdrag, istället för att anmäla sina brottsmisstankar till åklagare.