Public ethos consists of economic and democratic values that need to take up as much space in the public sphere. The collective reforms of New Public Management (NPM) have led to a greater focus on the economic values in public administration. In order to maintain a strong public ethos within public organizations, there is therefore a great interest in strengthening the presence of democratic values. Therefore, the government has decided that every public organization should have a work of values based on the principles of the state values that contribute to a good administrative culture. 

In social services, the work is characterized by situations where ethical dilemmas arise and where you need to make decisions that affect other people's lives. Higher education and ethical awareness are required to be able to make qualified ethical decisions. The study therefore aims to create an understanding of how social secretaries relate to administrative ethics, professional ethics and their own ethics. To find out, we interviewed ten social secretaries in different municipalities around Sweden. The questions for the interview are based on a thematic presentation derived from the study's first theory chapter, which concerns previous research on the three types of ethics. The second theory chapter of the study presents why ethics work is important in organizations from a theoretical perspective. The study concludes that work experience affects the social secretaries' approach to the types of ethics and the experience also contributes to the feeling of having increased scope for action. The study also concludes that self-ethics and professional ethics are close to each other, while administrative ethics, which is also more interchangeable than the other two, function more as a framework for the profession or as a way of governing the members of the organization. 

Offentligt etos utgörs av ekonomiska och demokratiska värden som behöver ta lika mycket plats i offentligheten. Samlingsreformerna New Public Management (NPM) som fick fäste i Sverige på 1990-talet har lett till ett större fokus på de ekonomiska värdena inom offentlig förvaltning. För att upprätthålla ett starkt offentligt etos inom offentliga organisationer finns därför ett stort intresse av att stärka demokrativärdenas närvaro. Därför har regeringen beslutat om att varje offentlig organisation ska ha ett värdegrundsarbete som grundar sig i den statliga värdegrundens principer som bidrar till en god förvaltningskultur. 

Inom socialtjänsten präglas arbetet av situationer där etiska dilemman uppstår och där man behöver fatta beslut som påverkar andra människors liv. Det krävs hög utbildning och etisk medvetenhet för att kunna göra kvalificerade etiska bedömningar. Studien syftar därför till att skapa förståelse för hur socialsekreterare förhåller sig till förvaltningsetik, professionsetik och sin egenetik. För att ta reda på det intervjuade vi tio socialsekreterare på olika kommuner runt om i Sverige. Intervjufrågorna grundar sig i en tematisk uppställning härledd ur studiens första teorikapitel som rör tidigare forskning om de tre etiktyperna. I studiens andra teorikapitel presenteras varför etikarbete är viktigt i organisationer utifrån ett teoretiskt perspektiv. Studien kommer fram till att arbetslivserfarenhet påverkar socialsekreterarnas förhållningssätt till etiktyperna och erfarenheten bidrar även till man upplever sig få ett utökat handlingsutrymme. Studien kommer även fram till att egenetiken och professionsetiken ligger nära varandra medan förvaltningsetik, som också är mer utbytbar än de andra två, fungerar mer som ett ramverk för professionen eller som ett sätt att styra organisationsmedlemmarna.