Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmärksammat problem under senare tid. Vissa hävdar att en av orsakerna är mismatch på arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vår valda frågeställning. Dessutom har vi under de senaste två åren sett tecken på en konjunkturuppgång men samtidigt en eftersläpning i sysselsättningen, däribland ungdomar.
Syfte: Syftet med denna uppsats är om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under åren 2001-2005 med hjälp av att studera matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden.
Metod: Detta gör vi med hjälp av att data över vakanser och arbetslöshet i åldrarna 20-24. Dessa använder vi som underlag när vi skall skatta den s.k. Beveridgekurvan som vi använder oss av som teoretisk referensram. Denna kurva studerar sambandet mellan vakanser och arbetslöshet. Utifrån denna studerar vi hur antalet vakanser påverkar arbetslösheten. Gör den inte det så har vi en förändring av sambanden mellan vakanser och arbetslösa som kan tolkas som matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden mellan våra två tidsperioder. Vi har också en jämförelsegrupp: arbetslösa i åldrarna 25-44 för att titta på relativa skillnader mellan båda grupperna gällande relativlöner. Vi har även valt studera data på utbildningsnivån hos ungdomar. Vi har även reflekterat över lagstiftningens påverkan.
Resultat: Vi har observerat en ökad mismatch i perioden 2001-2005 jämfört med 1992-2000 bland ungdomar i åldrarna 20-24 år. Bland de vuxna gruppen i åldrarna 25-44 år har vi sett en förbättrad matchning i samma jämförande perioder.
Slutsatser: Den viktigaste slutsatsen är att de ökade matchningsineffektiviteterna på arbetsmarknaden kan hjälpa till att förklara den senaste tidens (2001-2005) ökade ungdomsarbetslöshet. Vi kan dock inte helt och hållet säkerställa överförbarheten i dessa resultat då vi har problem i vårt dataunderlag.
Lagstiftningar som medför mindre flexibla anställningsformer kan också hjälpa till att förklara eftersläpningarna under konjunkturcyklerna.