I takt med den ökade internationaliseringen så ökar osäkerheten för företagen vad gäller valutakurser, räntor, inflation, efterfrågan och konkurs. I dagsläget utsätts i stort sätt alla företag för någon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig på olika sätt beroende på storleken på företaget. Vare sig om det är ett stort eller litet företag är det är extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer då man gör affärer utomlands. Syftet med denna uppsats är att utreda om det är någon skillnad på hur stora och små företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som är vanligast och varför man väljer det ena före det andra. Vi använde oss både utav den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Vi intervjuade ett stort och ett litet företag och sen en expert inom området. Vi mailade 10 stora och 10 små företag enkäter som de skulle svara på.

Små företag valutasäkrar sig mindre i jämförelse med de större företagen. Den främsta anledningen till att små företag valutasäkrar sig mindre är att de saknar kunskap och medvetenhet om valutarisker och hanteringen av dessa. Terminer är det vanligaste förekommande valutaderivatet. Anledningen till att terminskontrakt är det mest förekommande bland svenska företag tror vi är att terminskontrakten kan utformas efter företagens önskemål med avseende på belopp, valuta och löptid.

Vårt resultat visar att det huvudsakliga målet med valutasäkring är att minska variationen i kassaflödet. När det gäller någon ökad trend av valutasäkringsbehov bland de svenska företagen de senaste 10 år kan enligt denna studie ej fastställas.