A monument over the Swedish early women’s rights protagonist Fredrika Bremer (1801- 1865) was raised in 1927 at Humlegården in Stockholm. The project with the monument lasted for many years and was subject to debates in the public press. The idea was a competition, but it was never announced. The purpose with this essay is to increase knowledge and understanding of the selection for the monument over Fredrika Bremer. I have performed image analysis of the proposals for the monument that a group of experts were requested to review by the committee for raising of the statue in late 1924 before a decision was made by them in early 1925, and I have exposed and analysed the review statements from the group of experts regarding the proposals. In my investigations it became clear that the proposals for the monument were made in a time when innovative classicism meets modernism, i.e. Rodin versus Bourdelle. I also concluded that character, monumentality and expression are phrases that the group of experts used in their opinions on the proposals as statements without specifying in detail. Their writing of the words implicitly uncovers a breakthrough of modernist style for monuments over a person, thereby adding to attributing the terms character, monumentality and expression a new modernist discourse regarding monuments over a person.

Ett monument över den svenska kvinnorörelsens tidiga förkämpe Fredrika Bremer (1801- 1865) restes i Humlegården i Stockholm år 1927. Projektet med monumentet pågick under många år och var ämne för debatter i dags- och veckopress. Tanken var en tävling men den utlystes aldrig. Syftet med den här uppsatsen är bidra till ökad kunskap och bredare förståelse om urvalet vid Fredrika Bremer-monumentets tillkomst, genom en bildanalys av de förslag till monumentet som en grupp sakkunniga i slutet av 1924 av statykommittén ombads ta ställning till, innan beslut fattades av dem tidigt under 1925, och blottläggande och analys av uttalanden som gruppen med de sakkunniga lämnade om förslagen. I min undersökning blev det tydligt att förslagen till monument utfördes i en tid när klassiskt nytänkande möter modernism för monument, i.e. Rodin versus Bourdelle. Karaktär, monumentalitet och expression var begrepp som de sakkunniga använde i sina uttalanden utan att närmare precisera dem. Deras utsagor som ett vetande i användningen av orden bidrog till en ändring av diskurserna för begreppen med nya modernistiska betydelser, och medverkade till ett modernistiskt genombrott i sammanhanget med monument över personer.