Gang-related crime and the increased deadly violence it has given rise to, is one of the most highlighted societal problems in our time. It is a recurring theme in public debates and it challenges the Swedish self-image as a successful welfare state. Considering that gang-related crime is a key voter issue of the upcoming 2022 elections, this study aims to explore Sweden's two largest parties', the Moderates and the Social Democrats, rhetoric ongang-related crime. This study focuses on central discourses by the parties and what effects these may have in vulnerable areas. Empirical data linked to gang-related crime has been collected from the parties' websites and social media, and Jönson's problem perspective has been applied to analyze and summarize the material. The results indicate that the parties' positions are based on preventive and punitive measures against gang members. The theoretical frame consists of critical discourse analysis and the concepts of labeling and territorial stigmatization, which in the study's analysis contribute with knowledge of how individuals, groups and neighborhoods are blamed for the causes of gang-related crime. The study's conclusion is that the political discourses reproduce and reinforce societal problems linked to gang-related crime. 

Gängkriminalitet och det ökade dödliga våld det bidragit till är ett av de mest uppmärksammade samhällsproblem i vår tid. Det är ett återkommande tema i samhällsdebatter och utmanar den svenska självbilden som lyckad välfärdsstat. Då gängkriminalitet är en av de viktigaste väljarfrågorna inför det kommande valet 2022, syftar denna studie att undersöka Sveriges två största partier, Moderaternas och Socialdemokraternas, retorik kring gängkriminalitet. Denna studie fokuserar på partiernas centrala diskurser och vilka effekter dessa kan få för utsatta områden. Empiriskt material kopplat till gängkriminalitet har insamlats från partiernas hemsidor och sociala medier, och Jönsons problemperspektiv har använts för att analysera och summera materialet. Resultatet visar att partiernas ståndpunkter baseras på förebyggande och straffande åtgärder gentemot gängkriminella. Den teoretiska referensramen består av kritisk diskursanalys samt begreppen stämpling och territoriell stigmatisering som i studiens analys bidrar med kunskap om hur individer, grupper och bostadsområden blir skuldbelagda för gängkriminalitetens orsaker. Studiens slutsats är att de politiska diskurserna reproducerar samt förstärker sociala problem kopplat till gängkriminalitet.