I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys.
Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar. Den här undersökningen innefattar ett deliberativt ideal som baseras på en retorisk förhandlingsmodell med vars hjälp ordförandens ledarstil bestäms som demokratisk, abdikerad eller auktoritär. Klassrådet ska ledas av en elev som är ordförande, övriga elever i klassen ska vara deltagare och läraren ska medverka. Detta kan skapa spänningar mellan lärarens traditionella auktoritära makt och eleverna.
Studien driver hypoteserna: 1) Ordförandens ledarstil påverkar klassklimatet 2) Lärarens roll påverkas av ordförandens ledarstil. Analysresultaten indikerar att hypoteserna stämmer och att klassråden bedrivs ojämlikt där arbetsformerna inte är demokratiska. Lärarens kommunikativa beteende är också annorlunda och verkar forma sig efter hur ordföranden bedriver sitt ledarskap. Slutsatsen visar att klassråden inte kan betecknas som deliberativa då ena ordföranden har en abdikerad ledarstil och den andra ordföranden har en auktoritär ledarstil. Det kommunikativa maktspelet påverkas dels direkt av ordförandens ledarstil och dels av lärarens auktoritet.