Den svenska polisens användande av sociala medier är en viktig del i deras arbete med att främja rättvisa och trygghet. På sina 250 officiella konton på Facebook, Instagram och Twitter berättar de om sitt vardagliga arbete, med syfte att bidra till ökad trygghet bland allmänheten. Denna studie intresserar sig för dessa berättelser eftersom de kan ge en inblick i den bild polisen målar upp av sig själva och av allmänheten, vilket är intressant både på grund av deras roll som myndighet och mot bakgrund av den kritik som riktats mot sättet som de använder sociala medier på. Med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk ansats undersöker denna studie hur polis respektive medborgare konstrueras i polisens Instagram-inlägg och vilken relation detta skapar mellan dem. Analysmaterialet, bestående av 6 Instagram-inlägg från officiella poliskonton runt om i landet, analyseras med hjälp av SFG:s transitivitetssystem samt substantivistiska benämningar, vars resultat sedan diskuteras utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Studiens resultat visar bland annat att inläggens form stämmer väl överens med polisens eget syfte med sitt användande av sociala medier. Resultaten visar också hur polisen både konstrueras som en självständig och aktivt brottsbekämpande myndighet och som aktiva brottsbekämpande individer medan medborgarna i stället konstrueras som gärningspersoner eller som en del av en allmänhet i behov av polisens skydd.