This study aims to examine high school teachers experiences with non-binary students in different aspects of social and cultural factors. The use of the pronoun they will have a central role in terms of how teachers perceive its signification and function in everyday meetings with non-binary students. From its origin, circa 1970, to todays modern society the pronoun they have changed the view of the LGBTQ-circles (in background of greater influence) which has given a better general understanding of different identities and their internal processes. In this context, this study is gender orientated in the sense of how non-binary students are internalized in the educational system of Sweden today. The questions asked are solely based on teachers perceptions of these specific meetings with non-binary students.

The answers given, by conducting interviews with 4 different teachers, showed that the experiences were similar to each other in many aspects. In its more simplified version the study showed that institutions are perceived as more modernized in the sense of educational inclusion but distinct complexities were instead more visible in deeper levels of human interaction, for example cultural differences were shown to be clear as to how binary and non-binary students interact. The respondents also confirmed that the educational possibilities of non-binary students are still marginalized by traditional influence, despite modern changes. More specifically, norms were shown to be distinguished in everything from language to teaching materials which gives the impression of a societal model, in its traditional sense, that is being reinforced by gender binary ambitions.

Denna studie ämnar att undersöka högskolelärares erfarenheter i mötet med icke-binära elever i olika aspekter av sociala- och kulturella faktorer. Användningen av pronomenet hen kommer att ha en central roll i termer av huruvida lärare ser på dess betydelse och funktion i vardagliga möten med icke-binära elever. Från sitt ursprung, ca 1970, till dagens moderna samhälle har pronomenet hen förändrat den samhälleliga bilden av HBTQ-kretsar (i bakgrund till ökat inflytande), vilket har giviten mer generell förståelse för olika identiteter och deras interna process. I denna kontext är studien orienterad kring genus i den mening att undersöka hur icke-binära identiteter är internaliserade i det svenska utbildningssystemet idag. Frågorna som besvaras är enbart baserade på lärares upplevelser av specifika möten med icke-binära elever. 

Svaren som gavs, genom att leda intervjuer med 4 olika lärare, visade att erfarenheterna sinsemellan alla respondenter var likadana i många aspekter. I sin enklare version visade studien att institutionen uppfattas som moderniserad i mening av inkludering men andra distinkta komplexiteter blev istället synligare på ett djupare plan av mänskliga interaktioner, t.ex visade sig att kulturella skillnader var tydligare mellan binära och icke-binära elever. Respondenterna bekräftade också att utbildningsmöjligheterna för icke-binära elever kan tolkas som marginaliserade genom inflytandet av tidigare traditioner, trots moderna förändringar. Mer specifikt visade det sig att normer kunde urskiljas i allt från språk till läromedel, vilket gav intrycket av en traditionsenlig samhällsmodellsom underbyggs av könsbinära ambitioner.