Syftet med denna uppsats är att genom kartläggning av alla gäster som medverkat i Skavlan och Carina Bergfeldt mellan år 2009–2021, undersöka hur väl SVT:s jämställdhetspolicy efterlevs och om kravet på jämställdhet som skrevs in i sändningstillståndet 2014 har förändrat hur många män och kvinnor som gästar programmen. Vidare undersöks hur SVT:s mångfaldsarbete ”Sverigespeglingen” reflekteras i dessa talkshows, där teorier om representation används för att kunna undersöka den implicita och explicita makt som gästernas representation kan innebära. Genom kvantitativ innehållsanalys har 1795 gäster i 310 avsnitt kodats där identitetsmarkörerna kön, yrke och ålder kartlagts för att kunna jämföras över tid. 

Resultatet pekar på att män får synas i större utsträckning än kvinnor, en trend som från programmets start långsamt går mot en mer jämlik könsfördelning bortsett från år 2021. Gästerna som besöker programmen representerar 42 olika yrkeskategorier, där den manliga representationen är större bland olika yrken samt internt i olika yrkeskategorier. Den mest frekvent förekommande gästen befinner sig i åldersspannet 35–44 därefter 25–34 och 45–54 år, vilket till viss del bekräftar tidigare forskning om den ålderism som återfinns i svensk media. Sammanfattningsvis indikerar resultaten på att det införda kravet om jämställdhet år 2014 långsamt påverkat det inommediala medieinnehållet i talkshowsuccén Skavlan och efterträdaren Carina Bergfeldt, samt påminner om att jämställdhetsarbete är ett fortsatt utvecklingsområde.