During the later part of the 20th century the amount of children and adolescents in Sweden who reported psychosomatic illness have greatly increased. The main reason is estimated to relate to weak resources in school and school healthcare. Increased resources do not always have to encompass investments for school and school healthcare. Other resources play an important part as well. A child’s domestic situation serves as one of those resources where fundamental knowledge and values are set. The purpose of the report is to examine how economic and social resources affect childens psychological illnesses. The report is based on material collected from “Barn-LNU”, a study made in conjuction with the Swedish Level Of Living Survey 2000 (LNU 2000). This study was carried out for the fifth decade in a row being financed by the Swedish Research Council and Swedish Council For Working Life And Social Research though their joint committee on longitudinal research. A number of variables have been chosen, treated and analyzed. The results show that economic resources play a role in adolescent’s/children’s psychological illnesses. In a family with good financial resources, psychological illnesses among adolescents/children are less likely to be found than in a family with poor economic resources. That social resources also had an effect on psychological illnesses was confirmed as well. The adolescents/children who felt that their parents were able to spend little time together with them reported psychological illness to a much greater extent in comparison with those who found that their parents spent moderate or much time together with them. However, there were no correlation between a family’s economical resources and parent’s time related availability.

Under senare delen av 1900-talet har andelen barn och ungdomar i Sverige som rapporterat psykosomatiska besvär ökat markant. Anledningen till detta antas ofta bero på minskade resurser till skola och skolhälsovård. Ökade resurser behöver inte enbart handla om satsningar på skola och skolhälsovård, utan andra resurser kan också vara av stor vikt. För barn utgör hemmet en viktig sådan då grundläggande kunskaper och värderingar till stor del formas där. Studiens syfte är att undersöka hur ekonomiska och sociala resurser påverkar barns psykiska ohälsa. Undersökningen grundar sig på material hämtad från Barn-LNU, en studie gjord i samverkan med levnadsnivåundersökningen 2000 (LNU 2000) som genomförts för femte decenniet i rad och finansierats av Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) via deras gemensamma kommitté för longitudinell forskning. Ett antal variabler har valts ut som sedan bearbetats och analyserats. Resultaten visar att ekonomiska resurser har betydelse för barns psykiska ohälsa. I en familj med goda ekonomiska resurser rapporterar barnen psykisk ohälsa i mindre utsträckning än i familjer med sämre ekonomiska resurser. Även sociala resurser visade sig ha stor betydelse. De barn som upplever att deras föräldrar har för lite tid för dem rapporterade psykisk ohälsa i en betydligt större utsträckning, i jämförelse med dem som ansåg att deras föräldrar hade lagom eller för mycket tid för dem. Det fanns dock inget samband mellan familjens ekonomiska resurser och föräldrars tillgänglighet.