The consequences of microplastics spreading from surfaces made from molded rubber granules has a negative impact on our ecosystems, plants, and other living organisms. As our understanding of these negative environmental impacts grows, the need to shape and enforce effective measures to reduce this spread also increases. This creates a challenge for the political environmental management on both a national and municipal level. This study investigates the condition of Swedish municipalities and the possibilities they have to take effective measures to reduce the spread of microplastics in facilities that use molded rubber granules, in a time when both knowledge and experience of molded rubber granules is still limited. The study also examines whether the municipality’s participation during the forming of new environmental policies impacts the final outcome. The theory is based on implementation and participitation in management and politics. The results are based on interviews with representatives from nine Swedish municipalities, all geographically spread out and of varying size. Even if the accountable party at the municipalities admitted that their surfaces made from molded rubber granules spread microplastics, they lacked knowledge on the spread’s environmental impact. Both lack of sufficient resources and possibility to take effective action due to politically conflicting goals, confirmed several of the challenges connected to participation and implementation within politics. The study finds that the lack of knowledge on the environmental impact of molded rubber granules, the municipalities’ limited resources and the conflicting goals between the requirements of accessibility and environmental requirements affect the municipalities’ possibilities to implement measures through an environmental policy. Through an increased cooperation between state and municipalities during the forming and implementation of environmental policies the goal fulfillments would likely improve.

Effekterna av mikroplastspridning från ytor av gjutet gummigranulat påverkar både ekosystem, växter och levande organismer negativt. I takt med att förståelsen för mikroplasters negativa miljöpåverkan ökar växer behovet av att utforma och vidta effektiva åtgärder för att minska mikroplastspridningen. Detta utmanar den politiska miljöstyrningen på både statlig och kommunal nivå. Studien undersöker svenska kommuners förutsättningar för att vidta åtgärder som motverkar spridning av mikroplast från anläggningar med gjutet gummigranulat. Denna studie undersöker också hur kommuners deltagande vid utformning av nya miljöpolicys kan påverka måluppfyllnaden. Den teoretiska ramen utgörs av genomförande och deltagande inom politik och förvaltning. Resultatet baseras på intervjuer med representanter för nio geografiskt spridda svenska kommuner av varierande storlek. De ansvariga på kommunerna var medvetna om att deras ytor av gjutet gummigranulat sprider mikroplast men saknade djupare kunskap om miljöeffekterna av mikroplastspridningen. Otillräckliga ekonomiska resurser och politiska målkonflikter är några av de utmaningar som är kopplade till deltagande och genomförande inom politik och förvaltning. Kommunernas inställning till alternativa material såsom gjutet korkgranulat och åtgärder genom granulatfällor var positiv. Studien finner att bristen på kunskap om gjutet gummigranulats miljöeffekter, kommunernas resursbegränsningar och målkonflikten mellan tillgänglighetskrav och miljökrav påverkar kommunernas förutsättningar att implementera åtgärder genom en miljöpolicy. Med ett ökat deltagande genom samverkan mellan statlig och kommunal nivå vid utformning och implementering av miljöpolicys skulle måluppfyllnaden sannolikt förbättras.