Artikeln diskuterar framväxten av och kritiken mot normkritisk pedagogik i Sverige samt begreppetsutveckling i relation till de samhällskontexter som begreppet har växt fram i, kontexter vilka har haftbetydelse för hur normkritisk pedagogik har kommit att förstås, tolkas och användas. Artikeln byggertill viss del på resonemang som förs fram i antologin Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaningar ochmöjligheter (Björkman & Bromseth, 2019) samt på en studie av skolverkstexter, med fokus på normkritiskpedagogik (Hill, under utgivning). Ambitionen är att med de resonemang som förs fram bidratill den nordiska diskussionen avseende begreppets innebörd, praktik och utveckling.

The article discusses the emergence and criticism of norm-critical pedagogy in Sweden and thedevelopment of the concept in relation to the societal contexts in which it has evolved, contextswhich has had significance for how norm-critical pedagogy has come to be interpreted and used.The article is partly built on arguments put forward in the anthology Norm critical pedagogy –perspectives, challenges and opportunities (Björkman & Bromseth, 2019) and on a study of texts fromthe Swedish National Agency for Education that includes norm-critical pedagogy (Hill, forthcoming).The ambition is to contribute to the Nordic discussion regarding the practice and developmentof norm-critical pedagogy.