sh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder: Leder de till arbete?
Södertörn University College, School of Social Sciences.
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
Abstract [sv]

Människor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta är något som även gäller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbära någon form av ekonomisk ersättning för att klara en period utan den ordinarie lönen. Arbetslöshetsförsäkringen är ett sådant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.

Till arbetsmarknadspolitik (AMP) räknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjälpa dessa att erhålla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersättning under tiden som arbetslös. Populärt brukar åtgärder som syftar till att hjälpa människor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersättning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP. Sverige har under lång tid varit känt för sin omfattande aktiva arbetsmarknadspolitik. Den arbetsmarknadspolitik som har bedrivits i Sverige sedan 1950-talet har sin teoretiska grundval i den s.k. Rehn-Meidnermodellen för samspelet mellan arbetsmarknad och ekonomisk politik. Modellen bygger bland annat på den solidariska lönepolitikens kärna som är ”lika lön för lika arbete”, oberoende av enskilda företags bärkraft. Löneskillnader som var baserade på olika kvalifikationer hos arbetskraften, eller olika arbetsmiljöförhållanden, skulle däremot accepteras (Björklund et al, 1996 & 2000).

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring arbetslöshet, sökbeteende samt arbetsmarknadspolitik ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag vill därför ta reda på mer information om tidigare nämnda ämnen. Min frågeställning blir således att: Utvärdera den relativa effektiviteten mellan olika aktiva arbetsmarkandspolitiska åtgärder. Huruvida de leder till anställning för arbetslösa ungdomar efter genomförd åtgärd? Genom att besitta information om detta kan det underlätta bland annat för hur olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska utformas och utvecklas. Informationen kan även vara värdefull som stöd när nivå och längd på arbetslöshetsförsäkringen ska förändras. Studien som gjorts visar att det inte finns något enkelt och entydigt ja- eller nej-svar på denna fråga. De aktiva arbetsmarknadsåtgärderna är en mycket komplicerad del i arbetsmarknadspolitiken och de leder till anställning i viss grad.

Resultaten i den egna studien visar att några åtgärder, de som tillhör åtgärdsgrupp 1 är mycket effektiva och leder till anställning i större utsträckning än de andra grupperna. De genomgående lägsta resultaten tillhörde grupp 4, där det finns fog att ställa frågan om det verkligen är berättigade att existera. Dock är det svåra avvägningar att göra med många olika faktorer som spelar in. Resultaten visar att det finns en viss skillnad i sannolikhet att få anställning efter avslutad åtgärd mellan Stockholms län (AB) och Norrbottens län (BD). Generellt sett har Norrbottens län (BD) något lägre resultat gentemot storstadslänet Stockholm. Det finns många olika tänkbara orsaker till denna skillnad men det är inget som studien haft som syfte att undersöka. De fyra aktiva åtgärderna med bäst resultat är Rekryteringsstöd (44), Anställningsstöd (45), Start av näringsverksamhet (46) samt Förstärkt anställningsstöd (2-års sjukskrivna) (48).

Det är dock oklart huruvida de aktiva arbetsmarknadspolitiska påverkar den totala arbetsmarknaden. Nettoeffekten är således oklar. De åtgärder som resulterar i anställning medför även olika negativa effekter på arbetsmarknaden. Några av dessa är olika undanträningseffekter och inlåsningseffekter. Andra faktorer som påverkas är sökaktiviteten, rundgång mellan olika arbetsmarknadsåtgärder eller att höga ersättningsnivåer medför negativa incitamentseffekter.

Place, publisher, year, edition, pages
Huddinge: Institutionen för statsvetenskap, nationalekonomi och juridik , 2005. , 38 p.
Keyword [en]
Economics
Keyword [sv]
Nationalekonomi
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-169OAI: oai:DiVA.org:sh-169DiVA: diva2:15794
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2005-06-13 Created: 2005-06-13

Open Access in DiVA

fulltext(465 kB)1368 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 465 kBChecksum MD5
5baa09e822729f5c5635653d76c5aecbbf54a5814d79f14782ccf458f7348fbb6cceec2d
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Social Sciences
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1368 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 1198 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf