Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförändringar i Sverige existerar. I den ena modellen råder dock viss autokorrelation, vilket innebär att resultaten från denna måste tolkas med viss försiktighet
This thesis examines whether changes in Swedish inflation rates can predict the term premium between the Swedish three month- and twelve month treasury bill. By using time series data for the period 1992-12-31 to 2001-12-31 the null hypothesis that changes in inflation rates cannot predict the term premium is tested by two regression models. The regression models are constructed by using the expectation hypothesis (EH) and the Fisher effect. For the chosen period this thesis concludes that there is no correlation between changes in Swedish inflation rates and the term premium. Therefore it can be confirmed that the changes in Swedish inflation rates cannot predict the term premium. Because of autocorrelation results from one of the models must be interpreted with caution.