Utbudet på produkter och tjänster ökar ständigt och det blir då svårare för konsumenten att särskilja dem utifrån dess egenskaper. Nu är det företaget bakom som spelar en allt större roll och det är företagsnamnet som garanterar att produkten eller tjänsten innehar vissa egenskaper och kvaliteter. För att bli det företag som kunden väljer framför ett annat krävs en god image och ett gott anseende. Detta är något som inte kommer av sig själv utan grunden till att lyckas nå ut till kunden är en stark och tydlig identitet.

Corporate identity eller företagsidentitet, som vi valt att översätta begreppet till, är ett komplext område med många olika definitioner och synsätt. Syftet med vår uppsats var att reda ut begreppet och skaffa oss en bredare bild av vad företagsidentitet innebär. Detta ville vi göra genom att svara på fyra frågor; vilka karaktäristiska delar innefattar en företagsidentitet?, i vilka situationer kan en förändring av identiteten i ett företag vara nödvändig?, hur motiveras och förklaras arbetet när en designbyrå ändrar ett företags identitet? och stämmer denna arbetsgång överens med det som beskrivs i litteratur och vetenskapliga artiklar?

För att kunna besvara syftet och frågeställningarna har vi tagit del av både teoretisk och empirisk data. Teorin hämtade vi från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser ämnet och utifrån det har vi bildat oss en uppfattning av vad vi anser begreppet innebär. Empirin, som togs fram ur två intervjuer, hjälpte oss att se företagsidentitet ur ett annat perspektiv. Vi fick en chans att skaffa oss en uppfattning om hur det kan se ut i verkligheten då en identitet förändras.

Vi fann att företagsidentitet, för oss, innefattar tre delar; den visuella identiteten, företags beteende och företagskommunikation. Ur identiteten mynnar image och anseende, vilket är den uppfattning betraktaren har av företaget och därför inget som går att kontrollera. När vi jämförde de identitetsskapande processerna så upptäckte vi att det finns många likheter mellan teori och verklighet. Vi fann dock en stor skillnad, den teoretiska processen är uppbyggd på en omfattande analys som saknas i den praktiska processen.