Syftet med denna studie var att undersöka hur svensk nyhetsrapportering framställer ungdomsbrottsligheten i Sverige. Vidare var syftet att undersöka vilka möjliga orsaker media antar ligger till grund för ungdomsbrottsligheten samt hur media genom diskurser kan konstruera samhällets syn på ungdomsbrottsligheten. Detta gjordes genom att analysera 22 nyhetsartiklar från fyra svenska nyhetstidningar med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys, socialkonstruktivism som kunskapsteori samt ett intersektionellt perspektiv. I analysen kunde vi identifiera tre diskurser: diskursen om socialt utsatta områden, diskursen om ungdomar ochdiskursen om samhällets ansvar. Resultatet visade att ungdomar som begår brott framställdes som en homogen grupp beståendes av pojkar och unga män. Vidare fann vi att ungdomarna sällan kom till tals själva och en återkommande anledning till varför de gjorde sig skyldiga till brott var pengar. Resultatet visade även att samhället har en stor betydelse för dessa ungdomar. Bland annat framkom det att brister i det sociala arbetet bidrog till att ungdomarna valde den kriminella vägen eftersom de upplevde ett svek från samhället. Slutligen fann vi att media försökte dekonstruera bilden av ungdomsbrottsligheten, dock misslyckades de när det kom till diskursen om socialt utsatta områden då denna förändring ligger på en högre samhällsnivå.

The aim of this study wasto examine how Swedish news media portrays juvenile delinquencyin Sweden. Furthermore, the purpose wasto examine the possible causes media assumes lay behind juvenile delinquency and how media through discourses may construct the public image on juvenile delinquency. This was made through an analysis of 22 news articles from four Swedish newspapers together with Fairclough’s critical discourse analysis, social constructivism as a theory of knowledge, and by applying an intersectional perspective to the material. We identified three discourses in the analysis: the discourse on socially disadvantaged areas, the discourse on adolescents and the discourse on society's responsibility. The results showed that young people who commit crimes were presented as a homogenous group of boys and young men. A recurrent reason found as to why they commit crimes was money. The results also showed that the society plays a big part for these young people as shortcomings in social work led to experiences of betrayal on society’s side and hence contributed to many young offenders to opt for a criminal career. The analysis also revealed clear attempts by the media to deconstruct the image of juvenile delinquency, without however succeeding to overcome the effects of the discourse on socially disadvantageous areas, which appearedto be strongly entrenched in current Swedish public life.