När man säljer hela eller delar av sitt aktieinnehav, kan detta ha flera orsaker. Man kan t ex ha behov av likvida medel, man kan anse att kursen är fördelaktig för att sälja eller köpa eller man kan sälja aktier av skatteskäl.

Privatpersoner kan numera göra aktieaffärer själva, utan att en aktiemäklare medverkar, men man måste vara medveten om att det alltid är ett risktagande vid placering av medel i aktier.

Kunskap om aktier och dess risker är ett mycket viktigt redskap för handel med aktier och att förstå riskerna med att spara i aktier är alltså väldigt viktigt. Att eliminera riskerna med aktiehandel helt, däremot, går inte.

Olika metoder finns för att kunna förutsäga risktagandet av ett visst företags aktier och här kan det vara av intresse att se om informationen man kan få om enskilda aktier kan tolkas, för att på så sätt minimera de risker som uppkommer genom aktieköp. Man kan därför fråga sig:

Är t ex riskmåttet betavärdet för en aktieportfölj ett tillförlitligt riskmått sett till förväntat utfall jämfört med verkligt, eller ska man kanske titta på något alternativt riskmått för en mer rättvisande bild av risken?

Analys av material i denna undersökning, grundas på information som starkt hör samman med riskmåttet beta. Detta riskmått består av komplicerade beräkningar och innebär aktiekursens känslighet för förändringar i aktievärldens generalindex mätt över en 48 månaders period. Enligt teorin för betavärdet ska portföljen med högt betavärde (över ett), gå bättre än både index och portföljen med lågt beta (under ett), då börsens totala värde troligen kommer att ha ökat under den angivna perioden. Uppsatsen kommer också att titta på P/subst. Detta mått är ett riskmått som är börskursen delat med det s.k. substansvärdet som kan sägas ge hög risk vid höga P/subst-tal.

Materialet för denna undersökning grundar sig på data för aktieportföljer, där data är hämtade ur boken Börsguide 2005:1 och 2007:1. Urvalet är en aktieportfölj bestående av 15 aktier med lågt betavärde och en portfölj bestående av 15 aktier med högt betavärde.

I empiridelen och den efterföljande tolkningen och diskussionen konstateras att den tidigare forskningen stämmer, eftersom det tänkta utfallet, räknat med beta, inte alls motsvarade det verkliga utfallet i någon av de båda aktieportföljer. Risken är därmed större än det man eventuellt får tillbaka. När det gäller P/subst., blev det även här ett resultat som inte var förväntat för de två portföljena med sina respektive risker, låg (tillväxt 67,7 %) respektive hög (tillväxt 14,4). För att knyta an till teorin, säger denna att ett högre tal ger en större risk. Detta är tydligen det hänt även i detta fall, då vi tydligt ser en skillnad för de olika portföljerna. Den större risken ger ju faktisk på hand att en portfölj kan ha större svängningar än en portfölj med lägre risk och kan gå sämre än lågriskportföljerna.