Bakgrund och problemformulering: Den 1 januari 2018 infördesredovisningsstandarden IFRS 9 för finansiella instrument, vilken ersätter den tidigare kontroversiella standarden IAS 39. Den nya standarden innehåller bland annat en kreditförlustmodell som innebär att inte bara inträffade utan även förväntadek reditförluster ska redovisas, vilket skiljer sig från den tidigare kreditförlustmodellen där endast konstaterade förluster redovisades. Banker ansågs vara den typ av företagsom skulle komma att bli särskilt påverkade av den nya kreditförlustmodellen som IFRS 9 innebär. Bortsett från redovisningsstandarder har banker även Baselregelverket att förhålla sig till. Enligt Basel III, det nuvarande regelverket, finns det ett krav på att banker ska ha en kärnprimärkapitalrelation på minst 4,5 %. Kärnprimärkapitalrelationen kan komma att påverkas negativt om avsättningarna ökar, vilket kan bli en följd av IFRS 9.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur noterade banker inom Europeiska unionen påverkats av den nya IFRS 9 standarden. Med hjälp av två underfrågor till forskningsfrågan kommer bankers kärnprimärkapitalrelation och kreditförlustreserver att studeras.

Forskningsmetod: Två hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien har utgått från en kvantitativ metod och en deduktiv ansats har tillämpats. Studiens population utgörs av noterade banker inom EU som därefter selekterats genom ett systematiskt urval. Data består av information hämtad från bankernas årsredovisningar från åren 2017 och 2018.

Resultat och slutsats: Resultatet visade att båda hypoteserna kunde förkastas. Kreditförlusterna hade inte ökat signifikant och kärnprimärkapitalrelationen hade inte minskat signifikant