sh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act: Bör dessa harmoniseras?
Södertörn University College, School of Business Studies.
Södertörn University College, School of Business Studies.
2007 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
Abstract [sv]

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.

Place, publisher, year, edition, pages
Huddinge: Institutionen för ekonomi och företagande , 2007. , p. 43
Keywords [sv]
Svensk kod för bolagsstyrning, Bolagskoden, Sarbanes-Oxley Act, SOX, Bolagsstyrning, intressentmodellen, COSO-modellen, agentteorin, CSR
National Category
Economics and Business
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-1262OAI: oai:DiVA.org:sh-1262DiVA, id: diva2:15325
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2007-06-27 Created: 2007-06-27

Open Access in DiVA

fulltext(506 kB)762 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 506 kBChecksum MD5
18347930f3a41649b4477eac713452498dedca9165d93efb9bd831c9f74cef919c417fa5
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Business Studies
Economics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 762 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 860 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf