Vilhelm Moberg (1898–1973) var en av sin tids mest inflytelserika svenska författare. De fyra romanerna i hans episka utvandrarserie (1949–1959) hör de till de mest lästa svenska romanerna genom tiderna. Trots att forskningsfältet om Moberg är stort har hans verk hitintills inte analyserats queerteoretiskt.

I detta paper genomförs en queer läsning av Mobergs utvandrarserie, med fokus på relationen mellan Robert och Arvid. Dessa unga drängars relation har sällan givits utrymme inom Mobergforskningen och när relationen har omnämnts har den i huvudsak lästs som kamratskap. Detta paper genomsyras av hypotesen att det är möjligt att läsa fram en romantisk kärlekshistoria mellan männen. Den primära frågeställningen är om romansen framträder särskilt tydligt i relation till textens djur, djuriskhet och djursymbolik.

Inom ramen för analysens queerteoretiska ramverk tillämpas Carmen Dell’Aversanos tankar om animal queer, som åsyftar normbrytande former av affektion mellan människor och djur. Dessutom används begreppet animality såsom Michael Lundblad definierar det, vilket bland annat åsyftar litterära figurers djuriskhet. I synnerhet Lundblads tes om djuriskhet och homosexualitet som två intimt förbundna företeelser tillämpas, men även den historiska förbindelsen mellan tidelag och andra avvikande sexuella praktiker används. Med hjälp av dessa tankegångar påvisas det att tidelagstemat, som i utvandrarserien är förbundet med Arvid, kan förstås som en omskrivning för homosexualitet.Liksom Arvid präglas Robert av queerbetonad djursymbolik. I Nybyggarna förekommer bland annat analogier mellan Robert och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, aktörer som av Moberg skrivs fram som djuriska. Men redan från Roberts introduktion i Utvandrarna präglas han av djurassociationer. Som barn springer han bort och gömmer sig vilket tvingar föräldrarna att hänga en koskälla om halsen på honom. Robert präglas genomgående av en stark rörelsefrihetsdrift som gestaltas genom olika flyktförsök och detta kan i sig läsas som normbrytande. Slutligen visar detta paper att den symboliska koskällan som hängs om Roberts hals och antyder djuriskhet förstärker det normbrytande med honom, vilket får en fördjupad och queer relevans i och med att Arvid är tematiskt förknippad med textens tidelagstematik.